Sportfiske för morgondagen

(Föreningens verksamhet och händelser genom åren. Skriven av Eduardo, en av föreningens grundare)

Året (2020) är ihågkommen som pandemins år. Det påverkade även en del av vår verksamhet eftersom vissa aktiviteter uteblev, som till exempel en guidad tur utefter Lumsån för Naturskyddsföreningen och flugbindningen under den mörka årstiden. Vi avslutade ”Lumsåprojektet” och fr.o.m. 2021 kommer Sveaskog att fortsätta driva ett ekologiskt anpassat fiske i ån. Vi startade ett nytt fiskevårdsprojekt vid Nedre Borgfors i Hedströmmen, projekt som går ut på att göra en del justeringar av de restaureringar som gjordes i samband med damm rivningen på sträckan.

Vi hann även med ett projekt med återmeandring av en igenväxt och rätad sträcka av Skälsjöbäcken, ett biflöde till Hedströmmen. Vi höll även ett möte med Älvräddarna om Hedströmmen i Malingsbo och andra punkter av gemensamt intresse. Föreningen är numera med i en ”fiskevårdsgrupp” bestående av Länsstyrelsen Västmanland, SLU, Sveaskog samt Mälarenergi där vi har alla en gemensam vision om att ta fram en självreproducerande öringstam i Hedströmmen.

Året (2019) började som vanligt med ett välbesökt årsmöte. I Lumsån hade vi en gemensam arbetsdag mest för att lägga ut sten/grus som stått kvar från året innan. Senare i säsongen utförde vi elfiske i både Lumsån och Hedströmmen vid Nedre Borgfors (pool 5), med deltagande av nya fiskevårdsentusiaster. Då konstaterade vi att två år i rad med varma och torra somrar har det haft en negativ påverkan på öringen. Vi fortsatt samarbetet med Sveaskog för att bedriva fisketillsyn i Malingsbo-Kloten. Vi har även dragit igång ett samarbete med Sveaskog om att få justera den delvis restaurerade sträckan vid Nedre Borgfors. Vi har även inlett ett samarbete med Länsstyrelsen Västmanland för att göra biotopvårdsåtgärder i Skälsjöbäcken. SFM deltog aktivt när Naturskyddsföreningen bjöd Älvräddarnas ordförande Christer Borg till Västerås som höll en föreläsning om strömmande vatten och biologisk mångfald.

Detta år (2018) började med att Fredrik L blev ny medlem i föreningen. Vi hade en gemensam arbetsdag i Lumsån och några andra strödda arbetsdagar med färre antal medlemmar. Arbetet bestod i att ta bort nedfallna träd efter vintern, samt att lägga ut mindre sten för att få en mer varierad bottenstruktur i åfåran. Vi hann även med att elfiska två lokaler i Lumsån samt en ny lokal (Stockforsen) i Hedströmmens huvudfåra. Lumsån fick liksom många andra vatten stänga fisket redan i juli pga. den varma sommaren. Vi utökade samarbetet med Sveaskog genom att tillsyna deras vatten i Malingsbo-Kloten. Tillsammans med Naturskyddsföreningen skickade vi ett brev till berörda tjänstemän på Västerås kommun och Länsstyrelsen för att föreslå fiskevårdande åtgärder i relation till den nya faunapassagen i Svartån i Västerås.

År 2017 skickade vi våra synpunkter om de planerade fiskvägarna i Svartån i centrala Västerås genom Naturskyddsföreningens remissvar till Västerås Stad. Vi fortsatte med en del restaureringsåtgärder i Lumsån och årets elfiske visade igen en hållbar föryngring. Vid två olika tillfällen guidade vi representanter från både Länsstyrelsen i Dalarna och Västmanland samt SLU. I boken Fiskevård (Sportfiskarna 2017) beskrivs vårt arbete i Lumsån på två sidor under rubriken ”Ideella insatser gör skillnad!” (Se bild nedan). Vi deltog på en "Fältdag i fiskevård" på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, organiserad av Fiskevård i Nedre Dalälven. Vi inledde ett samarbete med Sveaskog om bl.a. fisketillsyn och stöd i fiskevårdsåtgärder i Malingsbo-Kloten. Detta år blev Mikael G vår tionde medlem i föreningen.

År 2016 blev föreningen beviljad fiskevårdsmedel från Länsstyrelsen i Dalarnas län för fortsatta biotopvårdsåtgärder i Lumsån. Fokus i våra arbetsdagar var uppväxtområden, lekplatser och erosionsskydd. Vi elfiskade som vanligt i fem lokaler och resultaten finns att tillgå på elfiskeregistret hos SLU (Institution för akvatiska resurser). Vi guidade representanter från SLU och LS efter Lumsån där vi också visade årets restaureringsåtgärder. Vi gjorde även en guidad vandring i Lumsån i samarbete med Naturskyddsföreningen. Vidare närvarade vi vid två samrådsmöten om Svartån. Ett möte om att få bygga ett kraftverk i Svartån vid Forsby (mellan Västerås och Skultuna), något som vi liksom andra miljöorganisationer ifrågasätter starkt. Det andra samrådsmötet var om de planerade fiskvägarna i Svartån i centrala Västerås, något som vi anser vara ett mycket bra projekt. Vi har även fortsatt med våra studiecirklar inom flugbindning och fiskevård under året och med att vara ”stödjande organisation” till Älvräddarna. Vi välkomnade Johan S som ny medlem i föreningen.

År 2015 införde vi gäddflugfiske i Lumsåns sel så att med det ”vanliga” fiskekortet för öring får man även rätt att flugfiska efter gädda (”kombifiske”). Årets elfiske var i överlag bra. Vi har fortsatt med studiecirklar i Flugbindning och Ekologisk fiskevård och med vårt medlemskap i Älvräddarna och i Älgmark. Detta år var vi 9 medlemmar i föreningen.

Trots den varma sommaren 2014 hade vi en relativt bra vattentemperatur samt bra pH-värde i ån, mycket på grund av den snöfattiga vintern och en tidig vår med utebliven vårflod. Vi fortsatte kartläggningen av öringsbeståndet genom elfiske samt iordningställde en uppväxtlokal för små fisk. Resultaten från elfisket rapporterades både till SLU:s databas ”SERS” och till Länsstyrelsen. Vi tog även fenprover från fiskar fångade i ån som vi lämnade över till SLU för vidare DNA-analys (detta görs på olika platser i Bergslagen för att ta reda på vilka öringstammar som finns). Förutom att några enstaka större öringar fångades i ån stärktes intresset för gäddflugfisket i Lumsåns sel. Vidare hade föreningen studiecirklar i både flugbindning och ekologisk fiskevård samt fick föreningen en ny medlem, Stefan A.

Vi fortsatte med att förbättra öringens uppväxtmiljöer i Lumsån och reparerade de skadorna från den kraftiga vårfloden 2013. Vi elfiskade för kartläggningen av öringsbeståndet och vi höll vakt på försurningsnivån, något som kan bidra till att rädda de sista individerna av den utrustningshotade flodpärlmusslan. Vi har fördjupat våra kontakter med Länsstyrelsen i Dalarna och Västmanlands län, med Havs- och vattenmyndigheten samt med Sveriges lantbruksuniversitet för eventuellt nytt samarbete. Vi fortsatte med vårt stöd till Älvräddarna med ett medlemskap och en länkning på vår nya och uppdaterade hemsida. I år välkomnade vi Fredrik som ny medlem.

År 2012 var ett år då vi började konsolidera vårt tidigare arbete i Lumsån. Vi fortsatte med fiskevårdsarbetet som att lägga ut ”död ved”, linda björkar med hönsnät och elfiska för att undersöka öringsbeståndet. Vårt samarbete med Fiskeriverket och SLU i detta sammanhang har inneburit en mer systematisk och vetenskaplig kartläggning av Lumsåns fauna. Vi fortsatte även med vårt stöd till Älvräddarna, med att hålla aktualiserad information på hemsidan och med våra flugbindningsträffar under senvintern.

Under 2011 inledde vi samarbete med Fiskeriverket och med SLU för att påbörja en systematisk kartläggning av resultaten i fiskevårdsprojektet Lumsån genom elfiske. På några arbetsdagar placerade vi ut nya stenar i projektet ”Lekbottnar”, lindade ännu flera björkar med hönsnät och planterade några små björkar på en sträcka. Vi fortsatte stödja Älvräddarna med både medlemskap och länkning på vår hemsida. Vi fick en ny aktiv medlem, Carl, men samtidigt blev Mike inte längre aktiv. Vi höll regelbundna flugbindningsträffar under vintern då man drömmer och planerar för kommande säsongen.

År 2010 hade vi en omsättning på 200 000 kronor, ekonomiskt stöd som kom från Leader Bergslagen, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Jordbruksverket och Sverige Flugfiskares Förening. Med detta gjorde vi 6 nya lekbäddar och en del andra justeringar i Lumsån, något som innebar att vi placerade ut mycket sten och lekgrus i ån. Vi utbildade dessutom några medlemmar i elfiske. Fisket i Lumsån var bra. I Abborrtjärn fångade vi abborrar med mjärdar i försök att minska tusenbröder beståndet. Vi fortsätter att vara tio medlemmar: Michael och Fredrik blev nya medlemmar och Mike och Jan är inte längre aktiva. 

2009 kom Roger in i styrelsen i stället för Max, som inte längre hade tillräckligt med tid. Fiskevårdsåtgärderna i Lumsån bestod av att gillra minkfällor och klä in björkar med hönsnät. Det såldes ca 30 fiskekort och en trevlig överraskning var att flera stora öringar rapporterades in. Vi har protokollfört statistik om öringarna i ån utifrån fisket och observationerna. Vi hade studiecirklar i fisketillsyn och flugbindning och arbetsdagar i Lumsån och i Abborrtjärn. Visst stöd till likasinnade organisationer har vi haft, såsom Älvräddarna, Gärdesån FVF och Sverkestaåns Flugfiskeklubb, med vilken vi inledde ett samarbete och besökte varandras vatten för att utbyta idéer och visioner.

I början av 2008 fick vi arrendekontrakt av Lumsån. I kontraktet står att fisket i Lumsån bör vara öppet för allmänheten och vi har börjat sälja dagkort. Antal fiskare per dag är begränsat till max fyra, men trycket för att fiska i ån var mycket lågt. Vi kommer att göra en utvärdering för att ta ett definitivt beslut om Lumsåns framtid i slutet på 2010. Abborrtjärn har varit en viktig träffplats för gemenskap och avkoppling. Vi behåller antal medlemmar till tio efter att Jan blev ny medlem och att Pelle har långsamt försvunnit. Flugbindningskvällarna har fortsatt att fungera som både studiecirkel och ”syjunta”.

2007 var ett varierande år. Första fasen av Lumså-projektet, restaureringen, är avslutad och nu börjar en ny fas, med stödutsättningar av små öringar och kontroll av fiskevårdsarbetet. I samarbete med Sveaskog har två av oss utövat regelbundet fisketillsyn i Malingsbo, särskilt i vatten med självreproducerande bestånd. I Abborrtjärn har vi lagt en del förbättringsarbete och fisket har varit bra. Hemsidan fick en ny och bättre utseende. Vi välkomnade in i föreningen en likasinnad sportfiskare från Piteå, Stefan, som ny medlem.

Under 2006 var vi åtta medlemmar, efter att Jarmo och Kim lämnade föreningen. Som vanligt hade vi regelbundna flugbindningsträffar under årets mörka period. En elfiskeundersökning som Fiskeriverket gjorde i Lumsån visade en positiv föryngring, så att vi stödimplanterade öringyngel från Håltjärnsstammen och utplacerade mer stenar. I Abborrtjärn hade vi periodvis mycket bra fiske, särskilt från flytring.

Samarbetet med Sveaskog fortsatt under 2005. Förutom projektet Lumsån var vi också inblandade i biotopsåtgärder i Spannån. Ett viktigt framsteg var införskaffandet av en liten tjärn, Abborrtjärn, som egen klubbsjö. Flugbindningskvällar under det mörka halvåret hörde också till årets verksamhet. Antal medlemmar i klubben uppgick till 10 stycken.

Året 2004 var också centrerat kring projektet Lumsån: lite grävning, placering av stora stenar, grus för lek och decimering av gäddan var några av de viktigaste verksamheterna. Vi anordnade ett ”öppet hus” vid ån för våra största finansiärer Sveaskog och Älgmark, där vi visade restaureringsåtgärderna och de visade sig mycket positiva. Vi fortsatte med våra flugbindningsträffar och vi hade en gemensam fiskedag i Åstjärn i början av oktober.

Året 2003 började för oss med en intervju i tidningen Fiskevård och en lång artikel angående C&R, lagom till vårt deltagande i årets Flugfiskemässa. Årets stora arbete var Lumsån, där nya grävningar och placering av stora stenar gjordes och olika tidningar följde arbetet med gynnsamma artiklar. Fiskevårdsåtgärderna kompletterades med både ryssja och spö, med vilka vi fick upp många gäddor. Med årets tre nya fisketillsyningsmän har vår förening sex förordnade fisketillsyningsmän till Lumsån. Förutom att ha bidragit med flugfiskeinstruktörer till Älgmark deltog vi på en konferens om C&R i Göteborg under våren och debatterade vi aktivt om C&R på Sportfiskarnas debattforum under året.

Vi deltog igen i årets flugfiskemässa, men 2002 årsverksamhet centrerades runt arbetet i Lumsån. Vi organiserade en ”Gäddfiskedag” på våren, med tillfredställande resultat, både vad det gällde gäddor som deltagande i den. Grävningarna i ån påbörjades på sommaren och den första fasen av restaureringsarbetet blev klart i början av hösten. Kim, som hade sökt medlemskap för ett år sedan, blev medlem i SFM.

För tredje år i rad deltog SFM igen på Flugfiskemässan 2001. Länsstyrelsen i Dalarnas län godkände Projektet Lumsån och flera medlemmar började flytta stenar manuellt i ån. Under året lyckades vi kontakta en finansiär till projektet: Älgmark Malingsbo-Kloten.

År 2000 deltog vi igen på Flugfiskemässan med egen monter. Vi körde i gång en studiecirkel i fiskevård. Under året lämnade Andreas föreningen och nya potentiella medlemmar började närma sig till klubben.

Tillväxten fortsatt detta år: Pelle, Jarmo och Thomas blev medlemmar i föreningen under året. I Domänfisketidningen 1999 kom en intervju till SFM på en hel sida. Vi deltog på den första flugfiskemässan i Sverige med en stor monter och det skrevs i tidningen om SFM. Vi gjorde en gemensam fiskeresa med de nio medlemmarna som föreningen hade då. Det var ett år som vi kom ut till många debatter, både på mässan och på Internet.

Under 1998 fick vi tre nya medlemmar: Mike, Andreas och Mikael. Projektet över Lumsån justerades och ritades om. Det blev flera mindre gemensamma fiskeresor, eftersom det var svårt att göra en resa med allas närvaro.

1997 blev Roger medlem i föreningen, vem byggde och lagt upp föreningens hemsida på Internet. Tidskriften Fiskevård skrev en tvåsidig artikel om vår förening och vårt sätt att fiska i relation till de nya no-kill vatten i Malingsbo området. Samma år presenterade vi ett fiskevårdsprojekt över Lumsån till Länsstyrelsen i Dalarnas län.

Davids medlemskap blev inte långvarigt heller och vi blev tre medlemmar igen. Vi fiskade några gånger tillsammans, men 1995 och 1996 var åren med låg aktivitet. Max och Sami lade ner många timmar i sökande av ett bra vatten i trakten för att fiskevårdsåtgärda. Skisserna om framtidens fiske gjordes över Lumsån, en sträcka av Hedströmmen i Malingsbo.

Under 1994 hade vi ett par utställningar, studiecirklar och stöd till Älvräddarna i form av medlemskap. David, med vilken vi hade fiskat tillsammans i flera år, blev medlem. Vi gjorde en gemensam fiskedag till Gysinge forsarna. Vi lyckades föra in en artikel om vår förening i Vestmanland Läns Tidning.

I våra stadgar står att vi ska stödja organisationer som kämpar aktivt för miljön. 1993 skickade vi pengar som vi hade samlat med studiecirklar och utställningar till Alvräddarna. Vi fortsatte med ett projekt med kommunen för att arbeta som stöd till ungdomar med sociala problem.

I början på 1992 hade vi stadgarna klara och vi bestämde oss för att bilda föreningen. Då var vi fyra stycken: Max, Sami, Kaj och jag, men bara några månader senare hoppade Kaj av och vi blev tre igen. Vår första aktivitet var att börja filma återutsättning av fångad fisk under våra fiskeresor, något som blev en amatörfilm som visades på den lokala tv-kanalen så småningom. Vi gjorde ett tygmärke med vår logo för att bära det väl synligt och visa vår särställning vad det gäller fisket.

Sommaren 1991 gjorde vi en resa till Jämtland och fiskade tillsammans i en vecka. Då började vi att diskutera om att organisera en förening som drev ett ekologiskt sätt att fiska. Vi åkte med några andra som kunde bli medlemmar, som till exempel Olof, som hjälpte oss att rätta till vårt första förslag på stadgar, men vi fick inte napp.

Vår förening började som ett sällskap som brukade fiska tillsammans. Jag hade fiskat med Max några gånger och han i sin tur fiskade ofta med Sami. Den första gången som vi tre fiskade tillsammans var 1989 i Skräddartorpsån, en sträcka av Hedströmmen i Malingsbo. Man kan säga att detta vattendrag har varit mycket viktigt i vår förenings historia.

Mvh Eduardo.