Egentliga Trollsländor |
Beskrivning
Metamorfos
Biotop
Fisketeknik
Ordning |
Odonata Trollsländor |
Underordning |
Anisoptera Egentliga trollsländor |
5 Familjer |
Flodtrollsländor, Mosaiktrollsl,
Kungstrollsl, Glanstrollsl, Segeltrollsländor. |
Beskrivning |
Nymferna har en bredare bakkropp än framkropp och
huvud. Bakkroppen är bred och platt på vissa arter och på andra arter har sländan en
tjock cylindrisk form. Ur framkroppen kommer det 3 par ben och huvudets mest utmärkande
del är ögonen. |
De förstnämnda har grova ben som de använder för att
gräva ner sig med. Närbesläktade arter har ben som är långa och smala så de kan
krypa in i mellan stenar och annat bottenmaterial. |
De sistnämnda har långa ben som är lämpade för att
klättra och hålla sig fast i vegetationen med. |
|
De trollsländor som har en bred och platt kropp lever
i mellan stenarna på botten eller i sand och annan löst bottensediment. |
Kroppsfärgerna på de här nymferna går från ljus
till mörkbrunt. |
|
De arter som har en cylindrisk bakkropp med långa
smidiga ben är skapta för att klättra på nedfallna grenar och i vegetationen. |
Färgerna varierar från ljusa sandfärger till gröna
nyanser. |
Allt för en bättre anpassning till den omgivande
terrängen. |
|
I sjöar och åar med populationer av trollsländor
utsätts knappt sländan för predatorer förutom vid kläckningen. öringen i
Sverkestaån har vid något tillfälle varit aktiv under kläckningen. |
|
Trollsländorna tar in vatten i bakkroppen som sedan
pressas tillbaka ut i en stråle. Den här jetstrålen är nog föga känd hos fisken men
kan användas vid fisket för att framkalla ett hugg. |
Sländorna väntar mestadels in sitt byte men kan även
följa bytet med jetstrålen en kortare sträcka innan de slänger ut sin fångstmask. Vid
fara använder sländorna sin jetstråle till flykt. |
|
Metamorfos |
Hudömsningarna sker med några dagars mellanrum
under högsommaren då vattnet är som varmast. Sländans nyömsade hud har en oliv färg
som kommer att mörkna under det kommande dygnet. |
Den oliva huden är också mjuk, fram tills huden
hårdnat är sländan sårbar för predatorer. Grön och sårbar stor munsbit i varmt
sommarvatten borde ge effekt på en slö sommaröring. |
|
När tiden är inne för kläckning och
vattentemperaturen är tillräcklig då börjar nymferna krypa upp mot stränderna. Där
söker de upp föremål som de kan klättra upp till ytan på. Äggläggningen är
speciell va det beträffar trollsländorna. Vissa arter gör som dag o nattsländor de
lägger äggen genom att doppa abdomen i vattnet. Några arter kastar ut äggen över
vattnet. |
De kan också lägga äggen i levande och döda växter
som flyter på vattnet. De kan även lägga ägg i växter och i sandhaltig botten nära
land. Som flugfiskare bör man inte räkna med några spinnerfall av trollsländor. Men
några trollsl. förolyckas under parnings och äggläggningsbestyren. |
|
Biotop |
I nästan alla typer av vatten från sjöar till
hårda forsar. I sjöarna finns de vid inloppen ute vid djupkanterna. De tätaste
populationerna finner vi på grunt vatten bland vegetationen och stenar på botten. I
strandkanten under nedfallna träd och kvistar bland rötter. De har inte samma krav på
vattenkvaliteten som flicksländorna och återfinns ofta i vatten som kanske inte är så
lämpliga för laxartad fisk. |
|
|
Fisketeknik |
Under högsommaren när vattnet är som varmast
växer trollsländorna som fortast. Den snabba tillväxten kräver föda åt sländan vars
aptit nästan blir konstant. Den nu aktiva sländan måste ha föda och i sitt sökande
gör den sig sårbar när den kryper fram på botten. |
Försommarens kläckningar av våra andra betydelsefulla
arter för flugfiskaren är över. I sommarvärmen sker trollsländekläckningen då
fiskar man oftast med flytlina på grunt vatten. Hemtagningen sker långsamt strax ovan
botten. |
Vid utebliven kläckning fiskas den långsamt nära
botten med sjunklina med små jetstråle ryck för att framkalla hugg. Tänk på att dessa
sländor ogärna lämnar botten för att då blir de föda för fisken plus att dagsljuset
får dem att söka skydd vid botten. De fiskas bäst i gryning och skymning. Behåll
därför kvar imitationen nere vid botten med hjälp av förtyngning eller en sjunkande
lina. |
|
I strömmande vatten utan kläckning fiskas den djupt
och nära botten fridriftande. |
|
Text : Max Jarno |