SFM Logo

Sportfiske för Morgondagen

Navigator

 Tillbaka
 Back

Egentliga Trollsländor
 

Beskrivning     Metamorfos      Biotop     Fisketeknik

 

 

Ordning

Odonata Trollsländor
Underordning
Anisoptera Egentliga trollsländor
5 Familjer
Flodtrollsländor, Mosaiktrollsl, Kungstrollsl, Glanstrollsl, Segeltrollsländor.
 

 

Tillbaka till toppen av sidanBeskrivning

 

Nymferna har en bredare bakkropp än framkropp och huvud. Bakkroppen är bred och platt på vissa arter och på andra arter har sländan en tjock cylindrisk form. Ur framkroppen kommer det 3 par ben och huvudets mest utmärkande del är ögonen.

De förstnämnda har grova ben som de använder för att gräva ner sig med. Närbesläktade arter har ben som är långa och smala så de kan krypa in i mellan stenar och annat bottenmaterial.
De sistnämnda har långa ben som är lämpade för att klättra och hålla sig fast i vegetationen med.
De trollsländor som har en bred och platt kropp lever i mellan stenarna på botten eller i sand och annan löst bottensediment.
Kroppsfärgerna på de här nymferna går från ljus till mörkbrunt.
De arter som har en cylindrisk bakkropp med långa smidiga ben är skapta för att klättra på nedfallna grenar och i vegetationen.
Färgerna varierar från ljusa sandfärger till gröna nyanser.
Allt för en bättre anpassning till den omgivande terrängen.
I sjöar och åar med populationer av trollsländor utsätts knappt sländan för predatorer förutom vid kläckningen. öringen i Sverkestaån har vid något tillfälle varit aktiv under kläckningen.
Trollsländorna tar in vatten i bakkroppen som sedan pressas tillbaka ut i en stråle. Den här jetstrålen är nog föga känd hos fisken men kan användas vid fisket för att framkalla ett hugg.
Sländorna väntar mestadels in sitt byte men kan även följa bytet med jetstrålen en kortare sträcka innan de slänger ut sin fångstmask. Vid fara använder sländorna sin jetstråle till flykt.
 

Tillbaka till toppen av sidanMetamorfos

 

Hudömsningarna sker med några dagars mellanrum under högsommaren då vattnet är som varmast. Sländans nyömsade hud har en oliv färg som kommer att mörkna under det kommande dygnet.

Den oliva huden är också mjuk, fram tills huden hårdnat är sländan sårbar för predatorer. Grön och sårbar stor munsbit i varmt sommarvatten borde ge effekt på en slö sommaröring.
När tiden är inne för kläckning och vattentemperaturen är tillräcklig då börjar nymferna krypa upp mot stränderna. Där söker de upp föremål som de kan klättra upp till ytan på. Äggläggningen är speciell va det beträffar trollsländorna. Vissa arter gör som dag o nattsländor de lägger äggen genom att doppa abdomen i vattnet. Några arter kastar ut äggen över vattnet.
De kan också lägga äggen i levande och döda växter som flyter på vattnet. De kan även lägga ägg i växter och i sandhaltig botten nära land. Som flugfiskare bör man inte räkna med några spinnerfall av trollsländor. Men några trollsl. förolyckas under parnings och äggläggningsbestyren.
 

Tillbaka till toppen av sidanBiotop

 

I nästan alla typer av vatten från sjöar till hårda forsar. I sjöarna finns de vid inloppen ute vid djupkanterna. De tätaste populationerna finner vi på grunt vatten bland vegetationen och stenar på botten. I strandkanten under nedfallna träd och kvistar bland rötter. De har inte samma krav på vattenkvaliteten som flicksländorna och återfinns ofta i vatten som kanske inte är så lämpliga för laxartad fisk.

 

Tillbaka till toppen av sidanFisketeknik

 

Under högsommaren när vattnet är som varmast växer trollsländorna som fortast. Den snabba tillväxten kräver föda åt sländan vars aptit nästan blir konstant. Den nu aktiva sländan måste ha föda och i sitt sökande gör den sig sårbar när den kryper fram på botten.

Försommarens kläckningar av våra andra betydelsefulla arter för flugfiskaren är över. I sommarvärmen sker trollsländekläckningen då fiskar man oftast med flytlina på grunt vatten. Hemtagningen sker långsamt strax ovan botten.
Vid utebliven kläckning fiskas den långsamt nära botten med sjunklina med små jetstråle ryck för att framkalla hugg. Tänk på att dessa sländor ogärna lämnar botten för att då blir de föda för fisken plus att dagsljuset får dem att söka skydd vid botten. De fiskas bäst i gryning och skymning. Behåll därför kvar imitationen nere vid botten med hjälp av förtyngning eller en sjunkande lina.
I strömmande vatten utan kläckning fiskas den djupt och nära botten fridriftande.
Text : Max Jarno